Att helt plötsligt hitta ett ställe där ladusvalornas ungar sitter och väntar på att bli matade är för mig som att hitta en kista med guld.

Dom är inte kvar på platsen länge och själva matningen går så jäkla fort man vet aldrig vem av ungarna det är som står på tur så det är inte lätt att få till bra bilder men jäklars vad kul det är att få vara med på ett litet hörn och se dom!!!

Den förälder som kommer med maten landar aldrig utan matar alltid från luften.

Jag försöker hålla ett öga i kameran och ett öga på svalorna så kan man få en hint om vems tur det är att få mat genom att dom viftar med vingarna., stämmer inte alltid men ett par gånger fick jag till det 😀